Det finns ingenting som jag tycker så mycket om som att vara tillsammans med männsikor som jag ser upp till och beundrar. Människor som jag tycker mycket om och som får mig att vilja vara en bättre version av mig själv.
Oavsett om det handlar om ett kort, spontant möte som varar en kvart innan bussen går, eller om det är en middag på restaurang som varit planerad månader i förväg, så är kontentan den samma. En lyckokänsla i magen och ett brett leende på läpparna. 
Finns det något bättre än att somna lycklig?
 
Jag förstår att det kommer att bli allt mer sällsynt. Jag förstår att jag är den som förrändras i en takt som man måste springa med om man vill följa. Därför beundrar jag de som faktiskt gör det, ännu mer än vad jag gjorde förut. Tack för ert tålamod med mig.
 
 

1 kommentarer

Mammanna

24 Jun 2014 17:42

Ja jag försöker! Och älskar dig kloka unga dam!!

Kommentera

Publiceras ej