Jag sitter hemma, i mitt kök. Det viner vid fönstren och det smattrar mot fönsterbläcket. "Hur länge är länge nog?",  tänker jag. Nu har jag fått frågan både en, två och fem gånger varför jag inte skriver längre. Det här med att kunna placera ord bredvid varann så att det blir meningar som kan tas emot av någon, det är en konst och den konsten kändes svår att hitta tillbaka till ett längre tag. Men nu, hemma i mitt kök, känns det som om jag har hittat den igen.
Det hände massor med saker och gör det fortfarande men nu tror jag att det lugnar sig ett tag. Iallafall tre år framöver. Det var någon som sa en gång att visst är det konstigt. Dagar går och och tycks vara obetydliga men så en dag är allting annorlunda. Det är precis som om livet hände utan att vi reflekterade.
 
Hur länge är länge nog? Kanske såhär länge.
Hej igen, om du är kvar...
 
 

2 kommentarer

Mormor

14 Oct 2014 21:04

Älskade unge, saknar Dig!!

Big M

27 Oct 2014 15:46

Jag visade tanter å farbröder din blogg om tacksägelsedagen.... de grät en skvätt. Du e fin. Vi e kvar.

Kommentera

Publiceras ej