Jag kom och gick på en väg som jag går ofta på.
Tänkte att jag förmodligen ser ut som en packåsna, med alla mina väskor fullpackade med en massa saker som jag egentligen aldrig förstår varför jag envisas med att bära runt på.
En packåsna med gröna byxor, röda skor och randig tröja alltså.
Ni vet säkert.
 
Så mötte jag ett sådant där par igen.
Ett sånt där "vi-har-levt-ihop-hela-livet-och-tänker-aldrig-släppa-taget" par.
Jag sa hej.
De log och sa hej tillbaka,
Och nu känns det inte som om det där historiaprovet är så himla viktigt längre.
 
 

1 kommentarer

Linnéa

04 Oct 2012 18:06

Hej!

Jaa, tänk vad ett hej kan göra. Fascinerande hur en sådan liten sak kan betyda så mycket. Helt underbart!

Kommentera

Publiceras ej